Ja det är ju frågan. Jag trivs med mitt jobb bland alla ungar och det ger mig positivitet och härligt liv. Men pengarna är ju inte att skryta med. Men pengar är inte allt. Och lite komer ju in på kontot varje månad.  

I helgen va det kräftfiske på schemat. Dock fiskade jag inte utan väntade tåligt med vin i glaset  på att herrarna skulle komma tillbaka till vår båt med fulla burar.  15 burar resulterade i 12 kräftor.

R som var med hade ingen erfarenhet av varken sjöliv eller kräftfiske. Han fick ta hela den "stora" fångsten hem! Grattis grattis!!! 

Annars har jag massa skit jag vill skriva men vet inte om jag orkar dra ner på humöret och vara förbannad. Är nog lite speciell då jag inte känner många som är som jag och kan välja om jag ska vara förbannad eller inte!

Hej och hopp gott med plopp!

Jaha då börjar man komma in i rullarna igen efter semester.

Då kommer den där ångesten igen.. Ja inte att man är igång och jobbar utan att tiden går så fort.

Lilla A började första klass idag och hon har berättat att imorgon ska hon läsa och räkna matte! Spännande!!! Men det gör att man inser att åren går så fort! Och det känns som igår när jag och min föräldragrupp var ute och gick med barnvagnarna runt i hela stan!

Och med det att efter semestern samlade jag på mig några extra kilon och att jag redan innan har lite "förmycket" runt!

Priset kom när min lilla darling sa: Mamma man han ju tro att du har en bebis i magen! Ja att det kommer folk utifrån som sagt det vid flera gånger, är en sak! Men när min lilla prinsessa ger sig på sin mamma på det sättet!!! 

Nej det är inte bra!!

Då så på måndag ska jag gå till VV igen för att återigen ändra mina vanor!

Jaha.....bara att ställa in sig!   

Annars är det ju bra! Gött att komma igång på jobbet! Kul för jag kommer jobba med lite nya människor och det är fantastiskt roligt!

Jaha ibland tar saker och ting vägar man inte kunde ana!

Skulle inte egentligen inte med pga andra omstänigheter....Men jag är så glad att det blir som det blir!

Mitt barns flinga va ledig idag men känslorna hos den lilla finns kvar! Hon tyckte att det va lite dåligt att han var ledig men ändå glad över att hon slipper hålla ordning på honom.....säger hon!

Förövrigt har vi varit på planering idag....Tänk att vi tänker så lika och "får till det" så bra... Det är inte lätt när många personer ska enas i regler och annat.... Men vi lyckades! ( i år igen)

Tänk att jag har så bra arbetsplats och kollegoor!

Hämtade min 7-åriga prinsessa idag.... 

Gladelige hoppade hon in i bilen då hon fått tagit med en kompis hem!

"Mamma? Jag har skaffat mig en pojkvän." Utbrister hon utan att tycka att det varken va pinsamt eller genant.

-Jaha sa jag vem är det då?? 

Hon berättade att det var 8-åriga O!

JAg visste vem pojken va och måste då som mamma fråga hur det gick till och VAD pojkvänner och flickvänner gör?

SVARET:

Han sa: "Vill du vara min flickvän så kan jag vara din pojkvän?" Och då sa jag ja!"

-Pussades ni och kramades ni nått då???

Japp på kinden.

Sen fick jag JU HÅLLA PÅ säga till honom tre gånger då jag tycker han inte var snäll och störde de andra! 

Min tanke efter samtalet vart följande:

• Pojkvän flickvän, jaja det är gött att hon törs stå för att hon gillar någon.
• Hmmmm Är det så hon ser på oss vuxna att man som tjej/kvinna ska säga till sin Kille/man vad han ska göra eller inte??
• Hur är jag???

NEJ jag analyserar inte mitt läge men tycker att det är kul att hon står för sina känslor samt att hon törs!

GOA LILLA UNGE! DU ÄR MITT ALLT!

Hon låg där i sin säng.... De små ögonen stack fram under täcker och en svag röst sa:" Vem är det?"

-"Mitt käraste hjäta det är bara jag!: svarade jag med tårarna nära till hands.

"Fy faaan säger hon. Vad är det för fel??? Ingen tror på mig! De säger att jag är så fresh och snygg och inte alls är sjuk! Men jag känner ju det! Jag vet ju hur min kropp funkar". Tänk om jag vore en hund då hade jag kunnat fått en spruta och få somna in och sen vore det bara över! Det här är inte männskligt värde"

Jag sätter mig ner och på någotvis förstår jag hennes känsla, fast jag önskar att jag inte förstod! Jag svarar: Jag vill inte att du ska dö men jag förstår!

Denna människa som på de senaste åren överlevt sin man, sitt barn, sitt barnbarn... samtidigt som andra nära i hennes liv försvinner bort från denna jord!

Den starka kvinna som aldrig visat nått, som tårar ilska eller depressioner är nu så liten där hon ligger! Men ändå så stor i sin godhet, och vishet!

Jag vill vara där, lyssna , finnas till! Det är svårt när livet håller sig krampaktikt kvar! "Det finns en mening i att du är kvar säger min syster till henne...En sak som gör att du inte är färdig här än!"

Hon vet vad det är....men det är länge kvar dit...men hon är för nyfiken för att släppa taget!

Det gör mig så ont att se....

Sen kommer det! Det som gör att mitt hopp lever vidare...

För eftertag blommade hon upp lite...Ni måste komma hit...ALLA, HELA FMILJERNA! Jag måste få se Er alla tillsammans. GÖR DET!

Man hör hennes längtan och ser att hon brinner för tanken att se oss tillsammans!

Vi kommer vi lovar!

Om jag ska sammanfatta semestern med ett ord.....SUPERDUPER!

Tanken på att man varit borta i från hem och hus i 5 veckor känns konstigt fast välbehövligt! 

Sen är det ju så att lever man i en båt i 5 veckor som är 27 fot dvs 8.15m lång och ca 3meter bred så visst ledsnar man på varandra ibland.

Men med kyckat väder och nya äventyr så överlever man det med.

Vi hade ju även med goda vänner som jag absolut inte ville vara utan på min semester

Det har varit allt från slussningar till visfestival till att vara på en ö någonstans på kusten!

Geografiskt är jag inte av en hejare då det gäller vilken ö eller så men vi åkte neråt på ostkusten och var inte långt ifrån Öland.... Om det säger dig något så....=)

Vi såg ställen som liknade Saltkråkan...."klättrade i berg" så vi såg hela kusten och dess vackra natur! Ja det var fantastiskt. Tack Uffe och An1 och tack Morbror G! 

Mycke bad vart det ju också...speciellt för lilla A som simade som en delfin och hittade många orsaker till att få hoppa ner i plurret!

Ja nu dröjer det innan vi åker ut en sväng....men det kan vara viktigt att längta då det var lång tid vi var ute på sjön!